Nu har midsommar passerat och den var väldigt lugn för oss. Vi firade den tillsammans med familjen i mormor och morfars sommarstuga. Vi åt och åt och åkte hem och sov! =)

Jag har känt mer och mer sparkar det sista och i lördags höll det på i ett kör, sparkarna har även flyttat lite på sig nu och kan kännas även i mitten av magen. Jag har en del humörsvängningar fortfarande då det kan strålande lycka till hopplöshet och förtvivlan.

Saker har hänt inom familjen! Mina föräldrar har ansökt, gått kurser och varit under utredning för att arbeta som jourhem. Det är alltså inte samma sak som familjehem där man tar emot placerade fosterbarn utan detta är en punktinsats där man tar emot barn tillfälligt upp till 6 månader. Barn som omedelbart ska omhändertas och inväntar ett familjehem kommer då till jourhem under den tiden. Syftet är att motverka institutionalisering och barnhemsliknade former där barnen mestadels träffar personal som kommer och går. Det blir en större stabilitet och trygghet att ha en familj nära då de kräver mycket omvårdnad och uppmärksamhet. En del kan att tycka det kommer bli hemskt att behöva lämna ifrån dem sig sedan, vilket det givetvis kommer bli! Men mina föräldrar har noga tänkt igenom detta beslut och är för gamla för att ta emot ett fosterbarn nu. Kan man göra en insats för ett barn under en kort tid så får man skjuta de egoistiska känslorna åt sidan och tänka på barnet. Det blir mer och mer jourhemsliknande former i samhället då man försöker avveckla behandlingshem. Jag tycker mina föräldrar är guldklimpar som tar åt sig detta! Mamma är så glad i barn och vill arbeta med det helhjärtat. Det är en stor omställning för alla, inte minst för mamma och pappa som blir småbarnsföräldrar igen!

Saken var den att från att avtalet gjordes gick det väldigt snabbt. Några telefonsamtal och besök senare 
kom det hem två 3 månaders tvillingpojkar till mamma och pappa, de hade med sig barnvagn och babyskydd. Inget mer. Jag och Magnus har hjälpt till så gott det går med inhandling av spjälsäng, spjälskydd, kläder, bärsele mm mm. SÅÅ kul att ränna runt på HM och Babyproffsen. Me love! På babyproffsen finns det verkligen allt!

Vi har även tillbringat så mycket tid vi kan med dessa två underbara bebisar och de har gjort så stora framsteg på så kort tid. På mindre än en vecka har de gått från att ha varit mycket stilla och orörliga i mimiken till att le stort, säga ifrån att de vill komma upp osv. De är jättelättmatade och sover med bra rutiner. Jag saknar dem när jag vaknar på morgonen och de har verkligen fäst sig vid hjärtat.

Vi har tillbringat många soliga dagar hemma hos mamma och pappa och både träffat en fölis och en hundvalp som deras grannar har fått. Livet är komplett en solig dag omgiven av barn och djur!!

I lördags var vi även hundvakt åt min kollega Annelis hund Dizel. Han är en amstaffhanne på 2 år. Supermysig hund men som tyvärr inte klarar av andra hundar när man är ute och går. Han blir osäker och skäller argt och högt, andra blir rädda men han viftar samtidigt på svansen. Magnus jobbade mycket med honom och det är bara att fortsätta!

Myser ute på täcket





Jonathan är cooling





Matningsdax


Lille Nasse


Fölgos


Schäfervalpis


Matthäng 


Hopp och lek! ;)


Uppsvälld på kvällstid


Lagar våfflor med Dizel =)


Yamyam


Å lite jogging på det!

De senaste två veckorna har jag känt kurr i magen, jag har haft svårt att veta om det kommer från tarmarna eller vad det är. För ett par dagar sedan har jag då och då känt små små muskelryckningar under naveln, alla dessa rörelser har alltid varit på vänster sida på magen. Ungefär som när man får en muskelryckning under ögat. Det är nog det som i folkmun kallas "fladder". Har sökt lite på nätet om när ungefär man börjar känna av de första sparkarna och det varierar mycket, alltifrån vecka 16 till vecka 23.

Igårkväll låg jag lite på halvrygg i soffan och hade ena handen nere på magen. Så plötsligt känner jag en stöd inifrån, tydligt. Jag ropar på Magnus som snabbt kommer och lägger handen precis där. Då händer det igen två gånger med kort mellanrum. Bägge kände det alltså samtidigt! Sedan var det slut. Haha! Denna gång gick det inte att ta miste!!

Senare när jag la mig i sängen, låg jag på sidan och då knuffade det på och grejsade. Låg bara och log i mörkret och det tog lång tid att somna...

Vi har bestämt oss för en vagn och den är såå fin!! Vill ha den NU!

I denna djungel av barnvagnar med olika märken, delar och tillbehör, trodde jag aldrig att vi skulle kunna enas och bestämma oss om någon. När vi kom in på babyproffsen var alla märken där som jag kände igen, de stod liksom uppstaplade med olika hjul och olika färger och i början var det mer att vi provkörde olika märken och modeller av dem utan att fatta vad vi egentligen letade efter. Först en timma senare insåg vi att priserna avsåg chassit (underredet med hjulen) och sittdelen. Därefter kunde man plocka på antingen citykorg, vilket är en liggdel, (då kallas det duo, om det är två olika delar, en sitt och en liggdel som man byter efter 6 månader) eller så kan man sänka ned sittstödet och placera en mjuk eller hårdlift i och då är det en kombi. Vi frågade om hjälp angående om man skulle välja duo och eller kombi och hon sa att det var bra med en kombi om man bär liggdelen mkt i trappor eftersom den är lättare än liggdelen till en duo. Men vi bor ju på enplans så det behövs ju inte, dessutom får man mer plats i en duo till att bädda med åkpåse mm.

Vi hade även som krav att vagnen ska vara vändbar och med rörliga hjul i fram, men inte en trehjulning. De vagnar med fasta hjul är stadiga men ack oergonomiska för axlar då man måste lyfta den vid varje sväng. Varje vagn finns även i en uppsjö av färger. Vi tittade på Brio sing, som är en duo och på teutonia som hade rörliga framhjul. Brio sing var väldigt bred i bak och gick inte att ha i fullt sittläge i sittdelen, sa expediteten. Magnus tyckte att teutonia mistal s var fin med att den var mycket tung. Jag var inte så inne på Emmaljunga men Magnus föll för en duo citycross i en viss färg, den vagnen hade fasta hjul. Men det vi inte fattade var att den fanns även med rörliga hjul och att den då hette Nitrocity. Fanns i samma fäger! =) Emmaljunga har semester till vecka 32 så därefter får man beställa och då kan det ta upp till 3 månader. TUUR att vi började titta redan nu! Denna vagn är även i läder och är lite exklusivare än de andra. Det ingår myggnät och regnskydd.

Tittade även på tillbehör till denna vagn, åkpåse, skötväska och footsack. De kollade upp priser och det hamnade på cirka 11 800. Bara citykorgen kostar 2500. Herregud, vi som hade tänkt att lägga max 6000. Icke!

Till en början var jag osäker på om man kanske skulle tröttna på färgen vit, den sticker ut en del. Ju mer jag tittar på den nu desto mer frälst blir jag i denna fina vagn! Älskar ju vitt!! Har drömt om vagnen i två nätter nu! Haha. Dessutom är vagnen Sverigeproducerad, vilket känns extra bra. Jag och Magnus är lika pirriga och förvånade för att vi ska köpa en barnvagn bägge txå. Känns så konstigt!!






Här är både citykorgen, sittdelen och skötväskan och fotsäcken. Jag kikade i katalogen senare och fann att det även fanns bilstil i samma serie! =) Den ligger på 2100kr + adapterna till vagnen 280kr.

Bebisen
Grattis! Du är nu halvvägs genom graviditeten. Det har gått 18 veckor sedan befruktningen och din bebis är nu 14-16 cm från huvud till stjärt och väger c:a 250 gram, ungefär som en stor chokladkaka.

Bebisens hud börjar nu bli tjockare och körtlar under huden börjar utsöndra ett vaxliknande ämne som kallas vernix. Detta ämne kommer att täcka din bebis hud och skydda den mot fostervattnet under resten av graviditeten. Lanugohåret på bebisens kropp hjälper till att fixera den skyddande vernixen. Huvudhår och tånaglar börjar växa på det här stadiet, liksom hår på överläppen och i ögonbryn.

Du
Din midja har sannolikt vuxit och är inte lägre synlig. Livmodern har fortsatt växa upp i magen och kan nu kännas i höjd med navlen. Den växande bebisen och livmodern trycker din buk utåt och genom återstoden av graviditeten kommer den att fortsätta trycka på dina lungor, mage och njurar. Detta kan göra att du lättare blir andfådd, behöver kissa oftare och inte kan äta lika mycket, samt orsaka förstoppning.

Det ökade trycket kan också göra att din navel tryck ut och blir som en liten kula iställer för ett hål. Många får också bristningar i huden på magen då den töjs ut i snabb takt. Detta gäller också bukmuskularturen som dras isär och stäcks ut, och blir därmed något försvagad. Man brukar därför rekommendera gravida kvinnor att inte belasta bukmusklerna i onödan.

Nu är jag inne i vecka 20, vilket är ännu en mittstolpe att vara tacksam för! Känns väldigt overkligt att jag redan gått halva tiden! Just nu måste jag säga att det känns mycket bra att vara gravid. Mage och bröst växer, jag sover som en stock hela nätterna från det att jag lägger mig, vräker i mig all tänkbar mat och jag har fått tillbaka min energi och livsglädje. Kände mig sjuk ganska länge. Det enda som är att gnälla över är att jag har fått eländig kli på magen och väldigt öm svanskota. Läst att det är en typ av foglossning, nerver som ligger på när allt mjukas upp. Känns ungefär som som jag daskat i baken på isen. I detta skede kan man även få bristningar och därav kli'n. Huden tänjs helt enkelt. Ännu inga tecken på ränder på magen. Köpte ett stift på BodyShop som jag gnider in magen med. Det lindrar klådan helt klart. Sen att det ska motverka bristningar vet jag är bull shit, det är hormoniellt och ärftligt. Luktar jammelijamjam. Jag försöker väga mig regelbundet för att se vad som sker och jag har hållt mig runt 56-58. Igår när jag ställde mig på vågen höll jag på att vippa av, siffrorna steg nämligen över 59 och hamnade på 60. Haha! Har aldrig vägt så mycket under mitt 30 åriga liv!


Innehar en underbar doft av chokladgodis.



OMG


Den senaste veckan har varit fylld med en del skojsamheter. Har träffat flera gamla vänner vid olika tillfällen som jag inte sett på länge. Maria var hemma i förrgår och för några dagar sedan fikade jag med min gamla gymnasiekompis Charlotte. Har även tagit upp kontakten med Malin och kusin Tobbe igen. I lördags var jag och Magnus även bjudna på bröllop. Det var Veronica, Magnus kusin som gifte sig. Detta hölls rum först i en liten kyrka i fornbyn och sedan hölls själva festen i Smedjans lokal. Det var en kort gudtjänstceremoni och jag tyckte att prästen var så himla duktig. Hon läste upp flera citat och pratade om kärleken och hur man skall lyckas fungera som man och hustru. Två solosånger sjöngs av en yngre tjej, "Sång till friheten" och "Den bästa dagen".

Vi gick vidare till Smedjan och fick gå en tipspromenad, vi fick små såpbubbletårtor att bubbla på paret när de kom. Det var så fint i solen. Det var bordsplacering och vi hamnade på ett jättebra bord och skrattade och pratade mycket. Det var två tärnor som höll tal, varav den ena som varit Veronicas (brudens) bästa vän sedan barnsben, och hon tog upp saker de gått igenom tillsammans. En annan tärna berättade att det var som att komma hem till två av sina bästa vänner när man var hemma hos brudparet och allt som sades var så fint. Även Veronicas mamma höll tal, och några snyftade. Sedan visades möhippan upp via projektor och värdparet som var en man och en kvinna, gjorde allt bra med roliga påhitt och styrde liksom upp hela festen. De hade tagit med sig ett nödkit med strumpbyxor, skavsårsplåster mm. Maten var jättebra och det var fri bar. Efter att de öppnat sina presenter drogs bandet igång. Då var en viss gravid person ganska trött... Gick hem vid tio, haha! (Fast det började kl 14.00). Magnus var kvar, många av hans gamla klasskompisar som han inte sett på 10 år var där från olika håll av Sverige så de dansade till klockan halv fyra. =)




Veronica och Svenne i kyrkan




Med tärnor och bestman


Bubblor


Kärlek


Öppnar presenter

Ja, det var verkligen ett lyckat och vackert bröllop!

Ibland behöver man avreagera sig på petitesser! Detta är ett sådant tillfälle. Sitter på jobbet nu och har allmänt ont i svanskotan och huvudvärk. Många av våra unga klienter som vi skriver CV och sådant med envisas med att skriva isär ord... varför undrar jag då?

Haha, Elin blev helt galen sist vi satt med två killar. Hon bara; Men varför skriver du ihop orden?! De sitter ihop! Jag är allergisk mot särskrivning! Haha. Så hård mot de stackars ynglingarna.

Nu läste jag ett evenamang på facebook där det stod "Midsommar firande hos...." Vaddå midsommar (mellanrum) firande? Det sitter ihop! Samma sak med härmed och inte "här med" eller Officeprogram och inte "Office program".

I skolan vet jag att man i början använde sig av bindestreck.. varför blandade man in det? Det används ju aldrig? Är det därifrån det kommer, detta med att särskriva ord? Hmm.

Då var det äntligen gjort!

Vaknade med spykänslor av nervositet igår och hade magont halva dagen. Har inte varit så nervös tidigare, det kom de senaste dagarna… Det kändes för bra för att vara sant att allt skulle vara bra. Jag är ju en person som tar ut oro i förskott så efter att ha läst om fosterdiagnostik så inbillade jag mig alla möjliga saker.

När vi kom in i rummet släckte barnmorskan ned och jag la mig på en säng framför en bildskärm, hon körde sakta och metodiskt över magen och förklarade lugnt det hon såg. Först var det en övergripande genomgång sen gick hon in i detalj och tittade närmare… Huvud, hjärnhalvor, lillhjärna, aorta, ryggrad, magsäck som var fylld med fostervätska, ned till njurar och urinblåsa som var svart (fylld). Tittade på benen i kroppen och händer, fingrar, fötter tår. När det kom till hjärtat blev hon tyst en stund och det var nervöst, sen sa hon att det berodde på att axeln skuggade över hjärtat så det var svårt att se. Hjärtat pumpade fort och man såg delarna i det. Till en början var barnet alldeles still men hickade sedan ett par gånger och en stund senare sparkade det och förde även in tummen i munnen. Häftigt!

När hon skulle fotografera vissa frekvenser så blev inte bilderna lika tydliga som de var under filmvisningen på grund av rörelse. Hon sa att det var svårt att ta den ”perfekta” bilden då fostret ligger ned och det blir en tydlig profil. Efter att det var färdigt sa hon att allt såg fint ut och hon skrev ut ett moderskapsintyg och räknade ut att BF var 6 november (morfars födelsedag).

Magnus var exalterad under hela visningen medan jag var tyst som en mus, tror det berodde på alla känslor kring det och att nervositet släppte allt eftersom. Känns mycket lättande just nu, att det bor en bebis därinne som rör på sig… Blir ständigt fascinerad av hur det är möjligt? Ett minipini ägg och en minispermie = barn?! =)



Bild på pyret!

Igårkväll var jag på Angelines dansuppvisning på Rosers salonger. Det var mycket folk, bra ljud och ljus på scenen och kändes mkt seriöst! Det var åttor och nior som uppträdde och flera tjejer sjöng solo med mic inför alla och alla dansade. Jag kan inte minnas att vi ens hade dans att välja i skolan på min tid! Detta ska tydligen vara ngn form av tillval. Fanns det någon själ på högstadiet som inför alla, skulle våga ställa sig och yla inför publikum utan att känna en rädsla för att bli kallas hora eller fitta? Nej, tror inte det, får på våran gamla och goda tid! Då såg det ut så! Antimobbningsgruppen bestående av Urban Lergård och rektorn, tog in busarna som skrek glåpord efter halva skolan för att prata vett med dem.... lugnade sig i två dagar sedan var det likadant.

Angeline går på Djäkne, alltså inte tegla (mina gamla skola). Har aldrig hört något om att det skulle var gängindelningar eller skrikanden av glåpord! De håller ihop flera stycken, killar och tjejer. På min tid var det, de coola som var ihop med någon, som umgicks med killarna... Ack, så avis jag blev på hennes skoltid igår.. tänk så kul man kunde haft det? Istället var man rädd och ängslig varje dag. Till vilken nytta? Tur var att man hade sina vänner iaf. Jag tänkte på det igår när jag satt i pupliken. Trettio år gammal. Vart fan tog tiden vägen? Dessa ungdomar har verkligen hela livet framför sig. Nu börjar det roliga! Börja gå ut... Spänningen när man gör iordning sig och kanske ska få träffa killen man spanat på... Börja gymnasiet... första jobbet. Kanske sticka utomlands och leva för dagen. Åh!

Man har verkligen kommit till en annan epok i livet. Där man "prioriterar" annorlunda så att säga. Men det har sin charm det också. Det är skönt att inte behöva jaga efter alla andra, vad alla andra har på sig, hur man ska förhålla sig i allmänhet till folk och fä. Alla kiddon hade converseskor på sig igår. Ingen får sticka ut! Numera tar jag på mig vindjackan från Ullared framför den tajta skinjackan när jag går till jobbet. Praktiskt och bekvämt! ;)

Ska lägga upp några snuttar från dansen igår: