Höggraviditeten, börjar kännas av allt mer. Vare sig man vill eller inte kan man inte göra allt man önskar eller sova gott på grund av att man både är tyngre och tröttare. Jag väger nu 71 kg. Har en distinkt känsla av att jag kommer över tiden...

 

Jag har varit hemma två veckor  och två dagar nu och det måste jag säga har vart så underbart! Jag har haft mer energi än tidigare och den mentala vetskapen om att bara få göra det man själv vill, när man vill har varit befriande. Första veckan tillbringade jag en hel del med Johanna från f-gruppen och vi pysslade, såg på film och åkte till Skövde. Jag är väl ingen pysselmänniska om man bortser från de gipsfigurer men målade på tiden på Tegla i högstadiet men fick mkt tips och vi åkte till slöjddetaljer och till kupan och köpte billiga glas som blev till ljuslyktor! Var på myskväll med tjejerna hos Frida och vi fick god mat och som vanligt så var det så kul att träffa alla! På fredagen vart vi bjudna hem till Johanna och Mathias på mat och spelkväll och hon hade gjort så fint med dukning och detaljer! (Ska visa på bilder nedan)

 

Andra veckan var Magnus ledig och vi var i stan och hemma hos mamma och pappa ett par gånger.

Vi har även sett hypnotisören med Anna och John och lyxat till det med frukost och lunch hemma hos dem och avslutningsvis middag på Enjoy. Hunnit med att träffa Rebecca ett par gånger och även tillbringat en heldag med mormor och morfar! Denna veckan har jag dock haft en påtagligare trötthet och mycket värk i ben och fötter.

 

Jag mår över lag bra, jag går inga kilometer utan travar mest runt hemma men blir trött i fogarna ännu. Nätterna är inte roliga.... har ont, riktigt ont i magen, tror det beror på att alla organ och vävnader i magen är ömma och jag har värk i revben och revbensbågen i fram.  Det känns som att det bränner.. Pratade med BM om detta och det är tydligen vanligt. Jag vänder mig var tionde minut och får ju bara sova på sidan, då man kan blockera den stora blodärten om man sover på rygg som kapar syretillförseln hos barnet. Det går ändå inte att sova på rygg eftersom jag typ kvävs då. Sen har jag senaste veckorna fått värk i fingerleder, främst under nätterna och mina armar domnar. Sen har jag halsbränna, men det överlever jag, pinkar väl 3 gg om natten och är stel och orörlig som en gnu. Orkar inte vänta mer nu!Trodde nog inte att man kunde få så här många åkommor av en graviditet!

 

Sist jag var hos BM så låg mina värden bra, socker, äggvita och hb. Jag hade ett SF mått på 35 cm och hjärtat slog lite lägre denna gång, 128 slag/minut.

 

Måste även berätta att vi var på en inspirationsföreläsning på KSS i förra veckan om förlossning. Så bra! Föreläsningen handlade mycket om asvlappning och andning och vad partnern kan göra. Att partnern istället för att fråga om man vill ha ett glas juice, truga och bara ge små klunkar, andas med istället för att säga till en att "andas nu". Det handlade mycket om smärtcentra och att andning gör så livmodern slappnar av, om tankens positiva verkan och om själva inställningen och tron på sig själv. De är en positiv smärta som inte är kontinuerlig, man är inte sjuk utan något positivt ska hända. Sen gav de tips om hur man ska tänka med delmål och mål och inte bara tänka fram till själva förlossningen utan även tiden därefter. De gick igenom alla förlossingsstadier och påpekade att latensfasen kan vara i upp till tre dagar då man helt enkelt mår bäst hemma. Är man bara öppen 2 cm när man åker in får man åka hem igen och det är inget mer med det. Typ. De bjöd på sig själva och de var mycket vi visuella!

 

Idag har jag tillbringat halva dagan på coop, cyklade dit och träffade massa folk där och orkade inte cykla hem så Magnus fick hämta bil. Har putsat fönster i brist på annat men nu är jag skittrött!

 

 

 

 

Vaknade upp till vinter imorse! Ljuvligt! Så skönt med kylan och att få burra upp sig med tända ljus! Nu har jag endast två dagar kvar att jobba och det känns så skönt. Jag känner verkligen att jag behöver ro nu inför förlossningen och kroppen blir allt tyngre och jag besväras av mycket ryggont och nu har händer och fingerleder börjat värka. Vissa nätter är rent förjävliga, tror jag har sprickor i revbenen. Jag är glad för att vi har fixat allt nu inför barnet för tanken på att springa i affärer nu är inte så lockande...

 

I lördags var jag hemma hos Johanna på kvällen och får då helt plötsligt superont i högra vaden, ingen kramp, bara smärta. Kunde inte ens gå på benet. Googlade på detta och det kom ju givetvis fram massa träffar på "propp", ringde mamma och pappa och rådfrågade sen 1177. Jag skulle avvakta över natten, symtomen var inte likt en propp för då ska det bli varmt och svullet mm men sedan dagen därpå var det fortfarande inte bra. Ringde igen och fick en tid på jourcentralen i Skövde där en läkare tittade på benet och mätte det osv, sedan skulle jag vidare till förlossningen (varför var eg oklart) där jag fick göra ett CTG. De var väldigt snälla men bestämde där på förlossningen och vi gick faktiskt igenom lite vad som skulle hända sen när vi kom på "riktigt". CTG såg jättefint ut och de avblåste propp, så fick åka hem igen. Nu är vaden bra igen men vet inte vad som hände.

 

I måndags hade vi sista träffen med föräldragruppen, vi gick igenom faderskapsintyg och vad det innebär med gemensam vårdnad mm mm. Vi fick även träffa en psykolog och diskutera olika bilder som handlade om föräldraskapet, väldigt intressant.

 

För er som missade Jonas Gardells dramaserie "Torka aldrig tårar utan handskar", se den på SVT play säger jag bara!! Bästa jag sett på länge. Så otroligt hemskt att ingen på 80-talet förstod varför folk insjuknade och att det talades om bögcancer mm. Varning för starka bilder med herpessår och folk som vrider sig i smärta. Jag tycker att hela serien är så otroligt trovärdigt gjord och han fångar verkligen upp helheten kring kärlek och utanförskap i samhället.

 

Det känns som att graviditeten har tagit sig till en ny nivå. Jag har fortfarande uppluckrade och smärtsamma fogar men även en påtaglig smärta i mitten av ryggen vid revbenen. Bebisen rör dig HELA tiden och det är rejäla kroppsdelar som sticker ut här och var. Magen är spänd och öm. Jag gillar när det rör sig men hade nog aldrig kunnat föreställa mig att det skulle kännas så mycket. Jag klarar visserligen av att jobba men har inte mycket energi över när jag kommer hem. Vilket även har satt sig på mitt humör de senaste dagarna. Jag stör mig på allt och är lättirriterad och får gråtattacker. Mest arg tror jag att jag blir för att jag inte orkar göra det jag vill göra. Ligga på soffan och glo på TV mitt på dagen eller efter jobbet är inte min grej och kommer aldrig att bli. Jag har helt enkelt inte den ron (säger man ron?) i kroppen så jag fixar det, jag tycker liksom inte att jag har tid med det. Dessutom tror jag att det är ännu värre med den saken just nu då jag inte hittar en enda trivsam liggposition i soffan. Avundas personer som har förmågan att "slappa". =)

 

Det har varit en hel del festligheter det senaste! Dels har vi fått hem nya bilen som vi är supernöjda med och jag, Frida och Revecca tog oss en jungfrufärd till Skövde och strosade på stan och åt sushi! Hade besök av en tjej som heter Johanna från föräldragruppen och vi pratade nonstop i 4 timmar! Supermysigt! I lördags hade Sabina 30 års fest och den festen var så lyckad. Längesen jag skrattade så mycket och jag kände mig nästan berusad trots nykterheten. Underbar mat och trevligt sällskap. Fick på en musikvideo gangnam style och halva ligan ställer sig upp och börjar härma den fula och roliga dansen. Jag skulle dansat om det inte vore för magen! Klappade händerna och tittade på istället! =) Så glad att jag har mina gamla goa vänner!

 

I söndags var vi hos Magnus mormor och jag fick syn på ett foto av Magnus och Andreas som små, jättekul! Tog ett kort på kortet och nu ska det läggas upp!

 

 

Hihihi!!