Igår pallrade jag mig ut på promenad med Rebecca på första gången på typ.. 10 veckor. Har blivit en trött latis. Vi gick till coop och det gick finemang. På tillbaka vägen var det som att en knapp slog av, så trött blev jag. Det värkte i korsryggen och det drog i ljumskarna och benen kändes som bly, men vi gick och gick... Övervägde i slutet av promenaden att ringa Magnus och be om hämtning. Vad har hänt med mig?? Ska man vara så här slö? Kände mig iaf nöjd efteråt och la mig i soffan, kom då på att jag tappat mitt VISA kort ute på promenaden. Hade det i fickan och det har väl åkt ut någonstanns, fick ringa och spärra det, så nu är man kortlös ett tag. Efter en timma i soffan kunde jag inte resa på mig, fick gå som kokvinnan till köket och badrummet. Foglossning?

Johanna ringde och frågade mig om min status och vi jämförde krämpor med varandra. Hon har oxå fått huvudvärk nu men hennes illamående har släppt. Hon kände igen stickningarna och mensvärken och hade bokat tid för ultraljud nu, 31 maj. Bara 4 dagar innan mig! Ska bli så spännade och se hur långt gångna vi egentligen är! =) Jag berättade om att jag fått kortisonspray för nästäppa och hon sa att hon inte var täppt men att hon hade nosen full av hårda snorkråkor! Det har ju jag med! Hon berättade om när hon fick gräva i näsan och jag kunde inte annat än att hålla med. Denna ivriga diskussion pågick när jag var i en butik i Skara med Rebecca två meter brevid. Hon skrattade gott och undrade va fasen vi hade för typ av samtal!


Kokvinnan:




Rebecca är ute på promenad!



Poserar nöjt i skog och mark!



Bild på mage 8 maj: